Fakta om löss
Löss (Phthiraptera) är en ordning i klassen insekter.
Det finns mer än 3 000 olika arter av löss. Lössen är ektoparasiter, d.v.s. de lever utanpå värdorganismen, på hårstrån eller fjädrar där de klamrar sig fast med kloliknande utskott på benen.
Det finns två olika underarter av människolusen. Huvudlöss (Pediculus humanus capitis) och kroppslöss (Pediculus humanus humanus).
Vanliga arter som orsaker problem för människor är huvudlöss, även kallade hårlöss, flatlöss, samt kroppslöss, även kallade klädlöss.
Huvudlöss
Huvudlusen (Pediculus humanus capitis) är en underart av människolusen och lever i hårbotten på människor.
Huvudlöss är cirka 2 till 4 millimeter långa och är ofta grå eller beiga till färgen.
De har 3 par kloliknande ben som de kan klättra på hårstråna med.
Den biter hål på huden och suger blod någon gång per dygn.
Huvudlöss sprids främst genom direkt kontakt hår mot hår. Huvudlusen kan leva upp till en månad men utanför hårbottmen lever den högst ett dygn. Den blodsugande huvudlusen orsakar klåda via utsöndring av ämnen som finns i dess saliv.
En lushona kan lägga 200 till 300 millimeterstora ägg, s.k. gnetter, som klibbar fast vid hårstråna, nära hårbotten. Efter c:a en vecka kläcks de till nya löss.
Flatlöss
Flatlusen (Pthirus pubis) lever i områden med grov hårväxt hos människan, främst i pubesregionen men även i armhålor, skägg eller i ögonbryn och ögonfransar.
Fullvuxna flatlöss ser ut som små silvergula eller svarta korn.
Den har en platt, kort kropp, 1 till 2 millimeter lång och har gripklor anpassade för att hålla fast i hårstrån.
Flatlusen suger blod från sin värd och orsaker klåda i drabbade regioner.
Flatlusens saliv innehåller dessutom ett enzym som bryter ner blodets hemoglobin, varvid det kan uppstå en blåaktig missfärgning runt bettstället.
Flatlusen kan överföras från individ till individ vid sexuellt umgänge men kan även överföras via handdukar och sängkläder.
Klåda i blygdområdet kan vara ett tecken på att man är drabbad, men man kan vara smittad utan att märka det.
Flatlöss kan behandlas med kräm, lotion eller schampo innehållande permetrin.
Flatlöss och dess ägg kan även tas bort manuellt med noggrann kamning med metallkam.
En annan behandling som kan vara till nytta är majonnäs och tetreeolja som appliceras på de infekterade områdena.
Kläder och sängkläderna bör tvättas grundligt i kokhett vatten.
Saker som är svåra att tvätta, som stora täcken eller filtar kan rullas ihop och förvaras åtskilt under minst en månad. Utan tillgång till blod kommer lössen och gnetterna att dö och normalt överlever de bara 1-2 dygn på egen hand.
Kroppslöss
Kroppslusen (Pediculus humanus humanus), även kallad klädlus är en underart av människolusen som lever och lägger sina ägg i kläder som inte tvättats. Den kryper in på kroppen bara för att suga blod varannan eller var tredje dag.
Klädlusen var vanligt förekommande förr, men är nu så gott som helt utrotad i Sverige.
Falska löss
Vägglöss
Vägglusen (Cimex lectularius) även kallad skäkta är ingen egentlig lus utan en skinnbagge.
Vägglusen kan bli fem till åtta millimeter lång.
Vägglusen lever inomhus. Under dagen kryper de in i springor i bostaden och under natten kommer de fram och biter sovande människor.
Det första tecknet på vägglöss är deras avföring som kan ses som små svarta prickar i eller kring sängen.
Man kan också se tomma skal som ömsats, blodfläckar på lakan. Man kan också känna klåda.
Större kolonier med löss avger också en karakteristisk, något mjölig lukt. Bettstället är normalt bara en röd prick, men personer med känslig hud kan få kraftiga reaktioner av betten.
Vägglöss dör vid temperaturer över 45°C. Sängkläder, kuddar och täcken kan köras i torktumlare på 50 grader vilket effektivt dödar både vuxna vägglöss och deras ägg. Strykjärn, Ångstrykjärn och ångtvättar dödar även de vägglössen. Strykjärn används med fördel på klädesplagg och sängkläder, medan en ångtvätt kan användas för att sanera madrasser sängbottnar och sängramen.
Även kraftig kyla kan fungera för att döda vägglöss, Om man förvarar sängkläder i minst -19 °C kyla i minst fyra dagar så överlever inte vägglössen.
För att bekämpa vägglusen kan man även spraya rödcederolja längs med sängben, golv och golvlister. Oljan finns både både som spray och i flaska.
Bladlöss
Bladlöss (Aphidoidea) är ingen lus utan tillhör ordningen halvvingar.
Bladlusen blir cirka 2 till 3 millimeter stora och lever av att suga näring ur växter och kan orsaka stor skada på trädgårdsväxter.
De är ofta gröna eller svarta och har en päronformad kropp.
Bladlössen är flockdjur och syns oftast i stora, täta grupper med både ungar och vuxna. Bladlöss kan bekämpas genom biologisk bekämpning med insekter som lever på bladlöss, t.ex. nyckelpigor, sländor, parasitsteklar, nätvingelarver, blomflugelarver och bladluslejon. Man kan också spruta med hett vatten eller såpvatten på bladlössen eller använda något av de bekämpningsmedel som finns att köpa i trädgårdsbutiker.
Loppor
Lopporna omfattar minst 2000 arter och underarter. Människoloppan, Pulex irritans, är numera sällsynt i våra rena och torra svenska bostäder då den trivs där det är smutsigt och fuktigt. Den är fortfarande vanligt förekommande i många andra delar av världen. Loppor är 2–3 mm stora, vinglösa insekter. De är blodsugande parasiter med en från sidorna starkt tillplattad kropp. Många loppor har kraftiga bakben med vilka de kan göra långa hopp.
Loppans larver har inga extremiteter och lever på organiskt material i värddjurets bo.
Puppan ligger inspunnen i en kokong, där den färdiga loppan sedan kan ligga i många månader och vänta på att ett värddjur ska dyka upp.
Detta förklarar varför människor kan bli angripna av horder av loppor i hus som stått obebodda under lång tid.
Dammsugning och grundlig rengöring är bästa sättet att bekämpa en loppinvasion.